D I D - DIAGNOS

... trauma DID it ...

D I D - DIAGNOS och DIAGNOSTISERING

 

 

DISSOCIATIV IDENTITETSSTÖRNING

DID är den allvarligaste och mest extrema diagnosen av de dissociativa diagnoserna. Symptombilden är mycket mångfacetterad och innehåller en kombination av dissociativa, affektiva, somatiska och posttraumatiska symptom. Denna mångfacetterade presentation, tillsammans med specifika egenskaper för DID, gör denna diagnos mycket svår att fastställa.

Ofta är individen inte medveten om sina alternativa identiteter, speciellt i början av en terapiprocess och grundtilliten är så skadad att inte ens de delar av självet som är medvetna om störningen är villiga att avslöja sina hemligheter. Personen söker ofta terapi i tron att hon/han börjar bli galen. Personen har en stor mängd symptom; tappar tid, minnesluckor, inre röster, hallucinationer, oförklarliga händelser och oförklarligt destruktivt beteende.

 

Fallstudier i USA visar att i genomsnitt har personer med DID fått minst tre felaktiga diagnoser, spenderat i snitt över sju år i behandling och har dessutom ofta haft flera sjukhusvistelser innan de får rätt diagnos och adekvat behandling. Vid behandling av DID är processen olik annan tradionell psykoterapi och traumaterapi.

 

Det är inte lätt för en psykoterapeut att upptäcka DID. Personen uppvisar en anmärkningsvärd stor mängd symptom som liknar andra neurologiska och psykiatriska sjukdomar som kan utgöra differentialdiagnoser. Detta kluster av symptom och beteenden gör det mycket svårt att få en klar bild av diagnosen och detta bidrar till varför det tar så många år innan diagnosen kan fastställas.

 

Sekretessen, förnekelsen och undertryckandet av de så karaktäristiska symptomen hos personer med DID gör det ytterst svårt att få en korrekt historia. I de flesta fall är inte personen medveten om sina alternativa identiteter (alter) och den inre sammansättningen av alter är mycket noga med att hålla sjukdomen och dess symptom hemliga, även gentemot varandra. Allt detta för att skydda den ursprungliga kärnan som fortfarande oftast ligger outvecklad i djupet av själen.

 

 

 

DID - EGENSKAPER OCH UPPKOMST

 

SPECIFIK EGENSKAP FÖR DID

Den mest karaktäristiska egenskapen för DID är att det finns minst två distinkta och separata identiteter inom en och samma individ, som fungerar sida vid sida av varandra och oberoende av varandra. Identiteterna har olika minnen, tankar, förmågor, språkbruk, kroppsspråk, ålder och förhållningssätt till sig själva och till människor i sin omgivning.

 

TRAUMABASERAD DIAGNOS

DID är en traumabaserad diagnos och den utvecklas under barndomen. Oftast börjar traumatiseringen under de första levnadsåren, då individen ännu inte hunnit utveckla ETT jag. DID som försvar och överlevnadsstrategi kan också utvecklas vid traumatisering upp till cirka sju års ålder men då är den grundläggande strukturen annorlunda då det i dessa fall redan finns ett grundlagt jag inom individen.

 

PATOLOGISK DISSOCIATION

Den extrema form av patologisk dissociation som förekommer vid utvecklandet av DID sker under barndomen. Genom en dissociativ process skapas de frön hos barn som utsätts för långvariga, outhärdliga och ofta livshotande händelser och övergrepp under barndomen som över tid kan utvecklas till de separata fragment och identiter som man finner hos personer med DID. I stället för att lämna kroppen under traumatiseringen skapas separata fragment och identiteter som var och en för sig bär de traumatiska händelserna. Det traumatiserade barnet flyr traumat genom denna dissociationsprocess där medvetenhet, minne, varseblivning och känslor avskiljs helt från varandra i medvetandet. Dissociationen ligger inbyggd i själva försvarsstrukturen uppkommen under barndomen. Då traumatisering och övergrepp oftast pågår under lång tid fortsätter den dissociativa processen automatiskt och fler och fler separata identiteter skapas. Dessa fragment och separata identiteter finns sedan kvar i vuxen ålder.

 

SVÅRHITTAD DIAGNOS - DOLD PATOLOGI

DID är en svårhittad diagnos just på grund av dess dolda patologi. Med dold patologi menas att oftast är personen som söker hjälp första gången helt omedveten om det system av alternativa identiteter som finns. Den anmesi-barriär som finns mellan identiteterna är en avgörande faktor för öppet kontra dolt beteende. Om identiteter delar nutida minnen kan man se uppenbara skillnader på hur de beskriver sina liv. Men om de har separata versioner av sina samtida liv kommer betraktaren att se ett dissociativt beteende. Med tanke på de cycler av öppet kontra dolt beteende som finns hos personer med DID så kan det uppstå öppningar då diagnosen är lättare att se men detta kan också bidra till att diagnosen helt missas.

 

 

DID - FELDIAGNOSTICERINGAR

Dissociativ Identitetsstörning, DID kallades tidigare för MPD, och översattes till Multipel personlighetstörning. 1994 ändrades namnet till DID. Ett av de främsta skälen till det var att; DID är inte en personlighetsstörning. Många missförstånd uppstod och uppstår fortfarande i den förväxlingen.

 

En annan bidragande orsak till feldiagnosticeringar är att olika alternativa identiteter, alter, närvarar vid olika tillfällen, möten och hos olika behandlare vilket gör att andra diagnoser sätts och den huvudsakliga diagnosen, DID, inte upptäcks.

 

Det är vanligt för personer med DID att ha andra samexisterande diagnoser vilket bidrar till svårigheten att upptäcka den huvudsakliga diagnosen, DID.

 

Då det finns symptom vid DID som liknar symptom vid Schizofreni förekommer det att DID feldiagnosticeras som Schizofreni. Det är viktigt att se skillnaden, DID är en traumabaserad diagnos och Schizofreni är en psykossjukdom.

 

 

DID - KONTROVERSIELL OCH IFRÅGASATT DIAGNOS

Dissociativ Identitetsstörning, DID, är en ifrågasatt och kontroversiell diagnos. Många inom den psykiatriska vetenskapen och andra behandlare tror sig veta att diagnosen inte finns överhuvudtaget eller ställer sig mycket skeptiska till den. Det finns flera anledningar till detta ifrågasättande och denna rådande skeptisism som finns hos somliga behandlare inom fältet.

 

På grund av den ökade mängden rapporterade fall de senaste decennierna har behandlare kritiserats för att vara för ivriga att hitta diagnosen hos sina patienter och med det feldiagnostiserat vissa patienter.

 

GENUIN DID

Det förekommer rapporter där behandlare har svarat med nyfikenhet och intresse när patienter visar potentiella dissociativa symptom och i det uppmuntrat patienter att utveckla ett dissociativt beteende i fall där det inte förekommer något sådant som grundar sig i genuin DID.

 

IATROGEN DID

Det förekommer fall där behandlaren medvetet eller omedvetet "skapat" DID hos personer som inte har det, så kallad iatrogen DID. Till exempel kan det förekomma fall där ego-states (som finns naturligt hos alla människor) misstagits för att vara alter.

 

SIMULERAD DID

Sedan måste man också beakta påhittade fall av DID, så kallad simulerad DID. Dessa fall av simulerad DID finner man oftast inom rättsväsendet där personer använder sig av kriterierna för DID för att slippa ta ansvar för handlingar, beteenden och brott som begåtts.

 

Mycket av skeptisismen grundar sig förmodligen också i den sensationella uppmärksamhet diagnosen fått, främst genom filmer som gjorts.

 

 

DID - EN GILTIG OCH EXISTERANDE DIAGNOS

Allt detta till trots så är faktum det att Dissociativ Identitetsstörning, DID är en giltig och förekommande diagnos. Den finns med i den av APA (American Psychiatric Association) utgivna manual som klassificerar och listar befintliga psykiatriska diagnoser;

DSM-5 (2013) (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders).

 

 

 

DID - DIAGNOSTICERING

TECKEN - SYMPTOM - SVÅRIGHETER

(se nedan)

 

 

 

 

 

DIAGNOSKRITERIER

  • Extrem traumatisk barndom
  • Två eller fler distinkt separata identiteter inom en individ.
  • Varje enskild identitet måste ha sitt eget sätt att tänka på, uppfatta, relatera till och interagera med omgivningen och sig själv.
  • Två eller fler av dessa separata identiteter tar, var och en för sig, helt kontroll över kropp och medvetenhet spontant och kontinuerlig över tid.
  • Amnesi (minnesluckor), och förlust av en kontinuerlig tidsuppfattning.
  • Minnesluckor kan inkluderar trauma såväl som vardagliga händelser.
  • Fastställande av att dessa symptom inte beror på mediciner, droger, alkohol eller andra substanser.
  • Fastställande av att symptomen inte beror på någon annan medicinsk orsak.
  • Uteslutning av att symptomen inte beror på fantasilekar eller låtsaskompisar då man överväger diagnosen hos barn.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

kan vara:

  • Depression eller depressiva symptom
  • Ångestsyndrom
  • Panikattacker
  • Bipolära symptom
  • Kramptillstånd
  • Fobier
  • Poststraumatisk stress
  • Personlighetsstörning
  • Schizoida och reaktiva psykoser
  • Schizofreni
  • med flera

 

 

FELDIAGNOSTICERING

kan vara:

 

  • Schizofreni
  • Bipolär störning
  • Psykoser
  • ADD (Attention Deficit Disorder)
  • Alkohol och drogberoende
  • Ångeststörningar
  • Depression
  • med flera

 

 

SAMEXISTERANDE DIAGNOSER

kan till exempel vara:

 

  • Klinisk depression
  • GAD (Generaliserad ångestsyndrom)
  • Bipolär störning
  • ADHD/ADD
  • Ätstörningar
  • Alkohol och drogberoende
  • Psykoser

 

 

 

**********************************

 

 

 

GRUNDLÄGGANDE STRUKTUR för personer som utvecklat DID före 3 års ålder:

 

  • Den första klyvningen av kärnan sker under de första levnadsåren så det finns inget grundläggande jag i denna struktur.
  • Den första alternativa identiteten skapas av ett sinne med hög medfödd förmåga till självhypnos.
  • Vårdgivare/föräldrar är polariserade, en "god" och en "ond" men detta förändras kontinuerligt, vem som är vad.
  • Finns det syskon så är de också polariserade. Bara detta barn utsätts för övergrepp och det andra syskonet behandlas mer mänskligt.
  • I denna struktur saknas ett ursprungsjag/födelsejag. Detta kompenseras kontinuerligt av en mängd olika identiteter som skapas.
  • I dessa fall är individen så traumatiserad att barnets medvetande fragmenterats till separata själv-delar. Över tid utvecklas dessa till separata identiteter.
  • Vissa specialister anser att namnet DID inte är adekvat för denna grupp då det de facto inte finns EN identitet som kan ha en störning. "Multipel individ" skulle vara mer adekvat.

 

 

GRUNDLÄGGANDE STRUKTUR för personer som utvecklad DID mellan cirka 3-7 års ålder:

 

  • I denna struktur finns ett födelsejag / ursprungsjag.
  • Den första alternativa identiteten skapas mellan 3-7 års ålder.
  • Barnet utsätts för allvarliga övergrepp men de behöver inte vara livshotande.
  • Endast ett alter skapas vid den första traumatiseringen. Tillkommer ytterligare trauma kan fler alter skapas för att härbärgera dessa.
  • Födelsejaget är den som har verkställande kontroll av kropp och medvetandet förutom då något triggar ett annat alter att ta över.
  • I allmänhet är behandlingen för denna grupp mindre komplicerad.

 

 

 

**********************************

 

DIAGNOSTICERING AV D I D

TECKEN

 

 

  • Tidigare behandlingsmisslyckanden
  • Tre eller fler tidigare psykiatriska diagnoser
  • Samexisterande psykiatriska och somatiska symptom
  • Kroppsminnen
  • Fluktuerande symptom och funktionsnivå
  • Amnesi - särskilt stora minnesluckor från barndomen
  • Förvrängd tidsuppfattning
  • Ha information om händelser man inte själv minns
  • Inkonsekvent fysiskt beteende: röstförändringar, ansiktsuttryck, olika handstil, höger/vänsterhänthet, skillnader i klädsel eller frisyr mm
  • Upptäckt av ägodelar personen inte minns ha införskaffat
  • Höra inre röster
  • Användandet av "vi" i en kollektiv känsla
  • Framkallande av andra alter genom hypnos
  • En bakgrund av svårartad barnmisshandel och traumatisering
  • En familjehistoria av dissociativa symptom/störningar/syndrom
  • Upplevelse av att ens medvetande, sinne och/eller kropp påverkas och förändras oförklarligt
  • Upplevelse av att vara besatt, i trans, ha tankar bortom kontroll, desorientering mm

 

 

 

 

 

 

 

SYMPTOM

 

 

  • Amnesi minnesförlust
  • Automatiskt handlande/beteende
  • Primitiva beteenden som liknar skyddsåtgärder hos djur
  • Transtillstånd
  • Förlamningar
  • Epilepsiliknande anfall
  • Hallucinationer
  • Inre röster
  • Psykosliknande symptom
  • Andra dissociativa symptom/syndrom
  • Konversionshysteri
  • Tvångssyndrom
  • Fobier
  • Affektiva symptom
  • Symptom på posttraumatisk stress
  • Sexuell dysfunktion
  • Ätstörningar
  • Sömnstörningar
  • Panikattacker
  • Ångest

 

 

 

SVÅRIGHETER

 

  • Individen är omedveten om diagnosen
  • Mångfacetterad symptombild
  • Sekretess, förnekelse och undertryckande av symptom
  • Hemlighetshållande av symptom
  • Undvikandebeteende
  • Skam över förlorad tid (amnesi)
  • Kluster av symptom och beteenden som försvårar bilden av DID
  • Olika alter närvarar vid olika tillfällen och möten av behandlare vilket bidrar till att det ges olika diagnoser vid olika tillfällen
  • Samexisterandet av andra psykiatriska diagnoser

 

 

 

 

 

 

Copyright 2013-2017 traumaDIDit

 

Publicerad: 2015-08-08

Reviderad: juni 2017

 

kontakt@traumadidit.se