DISSOCIATION

... trauma DID it ...

DISSOCIATION

 

 

Dissociation är ett stort område. Kunskap om, och förståelsen för dissociation och den dissociativa problematiken har ökat avsevärd under de drygt senaste tio åren i Sverige.

 

VARDAGLIG DISSOCIATION

 

Alla människor kan dissociera. Vi gör det dagligen, utan att vi tänker på att det är det vi gör - dissocierar. Ett exempel är när vi måste fokusera vår uppmärksamhet på en specifik uppgift, då kan vi välja bort delar av information som kommer från vår omgivning eller egna inre funderingar - vi dissocierar. Den vanligaste formen av mild dissociation, när vi avskärmar oss från vår omgivning, är när vi dagdrömmer eller fantiserar. När vi gör saker på ren rutin, utan att vi tänker på att vi gör det, det görs som på autopilot. Vi dissocierar oftare när vi är trötta eller uttråkade.

 

TRAUMATISK DISSOCIATION

 

Vid psykisk problematik och traumatisering beskrivs dissociation som ett omedvetet primitivt försvar mot känslomässig smärta och andra outhärdliga upplevelser. Dissociation innebär då en störning i de vanligtvis integrerade funktionerna av medvetande, minne, perception och/eller identitet. Traumat eller traumatiseringen är övermäktig att hantera och dissociation har här en självskyddande uppgift. Dissociation är ett sätt att skydda sig själv från att uppleva hela traumat samtidigt. Traumat, som dock finns kvar inom oss, kan visa sig genom plågsamma och skrämmande flashbacks, återupplevande av traumat. Traumat är inte glömt, bara gömt.

 

EXTREM TRAUMATISK DISSOCIATION

 

Den extrema traumatiska dissociationen är den allvarligaste formen av patologisk (sjuklig) dissociation. Vid extrem traumatisk dissociation skapas en fragmentering av självet i delar, eller i hela separata identiteter inom en person, som är fallet för Dissociativ Identitetsstörning, DID.

 

Den extrema form av dissociation, som skapar separata identiteter, sker under barndomen. Genom en dissociativ process skapas separata själv-delar och/eller identiteter hos barn som utsätts för långvarig traumatisering. I stället för att lämna kroppen under traumat, skapas separata identiteter som var och en för sig bär de traumatiska upplevelserna.

 

Det traumatiserade barnet undkommer trauman genom denna dissociationsprocess där minne, varseblivning och känslor avskiljs helt från det medvetna jaget som då kan fungera som vanligt i vardagen, som om ingenting hänt. Över tid utvecklas dessa dissocierade delar av medvetandet till de alternativa identiteter man finner hos personer med Dissociativ Identitetsstörning, DID.

 

 

 

 

DISSOCIATION och DISSOCIATIVA SYMPTOM

(se nedan)

 

 

 

 

 

 

 

Vardaglig dissociation

  • dagdrömma
  • fantisera
  • sitta försjunken i egna tankar
  • bli uppslukad av en bok
  • försvinna in i en film
  • rutiner som är så automatiska att vi inte tänker på att vi gör dem såsom låsa dörren, stänga av spisen mm.
  • motorvägshypnos (highway hypnosis) Förekommer oftast när vi kör bil, samma sträcka körs per automatik så vi inte tänker på att vi gör det. Då märker vi att vi plötsligt är hemma utan att vi minns hur vi kom dit. Detta kan även hända då vi åker buss eller tåg.

 

Traumatisk dissociation

och

Extrem traumatisk dissociation

  • TRAMATISK DISSOCIATION

 

  • bortdomningar
  • förlamande känslor
  • utomkroppsliga upplevelser
  • Derealisation - en upplevelse av att vara bortkopplad från människor vi känner och välbekanta platser. Overklighetskänslor för omvärlden.
  • Depersonalisation - känna sig avskärmad från sig själv och sin kropp. Vara som en utomstående betraktare av sig själv. Overklighetskänslor för det egna jaget.

 

 

  • EXTREM TRAUMATISK DISSOCIATION

 

  • skapandet av separata delar av sig själv eller separata identiteter
  • - emotionella delar som är fragment till jaget
  • - delvis formade delar med specifika uppgifter
  • - fullt utvecklade separata identiteter, alter, som vid Dissociativ Identitetsstörning, DID

DISSOCIATION och DISSOCIATIVA SYMPTOM

DISSOCIATION

 

Dissociation är ett utbrett fenomen och är i sig inte ett tecken på en särskild diagnos.

 

Dissociation, som en psykologisk term, är en försvarsmekanism som beskriver hur en människa kan avskärma sig psykiskt från sin omgivning och sina upplevelser. Dissociation finns på en bred skala, från vardaglig dissociation till patologisk (sjuklig) dissociation.

 

Dissociation, som ett psykologisk försvar, är ett primitivt försvar mot känslomässig smärta. Dissociation är vanligt förekommande vid depression, ångesttillstånd och PTSD. Även påfrestande stressfyllda händelser kan leda till dissociativa upplevelser. Sömnbrist, tristess, konfliksituationer och viss medicinering kan också leda till dissociativa symptom.

 

Patologisk dissociation förekommer vid Komplex PTSD och de dissociativa diagnoserna Dissociativ Amnesi, Dissociativ Fugue, Depersonlisationssyndrom, DDNOS, DID och Poly-fragmenterad DID.

 

Patologisk (sjuklig) dissociation innebär en störning av dem vanligtvis integrerade delarna av identitet, minne och medvetenhet.

 

 

DISSOCIATIVA SYMPTOM

 

Dissociativa symptom innebär en förändrad upplevelse av sin identitet eller sin omgivning. Lindriga dissociativa symptom kan uppstå vid t ex sömnbrist och vid hög feber. Det kan skapa overklighetskänslor inför det egna jaget eller sin omgivning. Oro, rädsla och panik kan förstärka de dissociativa upplevelserna. Vid psykisk problematik kan även depersonalisering och derealisation uppstå.

 

Depersonalisering är en upplevelse av att känna sig bortkopplad från sig själv. Upplevelserna kan vara känslor av att känna sig; svävande, utanför den egna kroppen, frånkopplad, långt ifrån det som händer i omgivningen, kunna se och höra vad som pågår men inte reagera på det, som att vara här men ändå inte, som en robot, som att vara i en film, som en betraktare av sig själv.

 

Derealisation är en upplevelse av att vara bortkopplad från sin omgivning och en känsla av att vara främmande för världen runtomkring eller som att vara i en annan värld. Upplevelserna kan vara; att omgivn ingen känns overklig/långt borta, titta på omgivningen som genom en slöja eller ett fönster. Föremål i omgivningen kan uppfattas som mindre eller större, drömlika, konstgjorda eller genomskinliga.

OLIKA TYPER AV DISSOCIATIVA SYMPTOM

 

Psykoforma (psykiska) dissociativa symptom innefattar mentala funktioner såsom minne, identitet och medvetande. Kan yttra sig i en oförmåga att minnas en traumatisk händelse. Innefattar också exempelvis amnesi, transtillstånd och en upplevelse av att vara besatt.

 

Somatoforma (somatiska) dissociativa symptom innefattar sådant som handlar om kroppen. Kan yttra sig som fysiska smärtor som har koppling till ett bortträngt trauma. Innefattar också rörelsefrysning och bortdomning av kroppsdelar, förlamning, hypestesi, mutism, och automatism. Dessa fenomen kan inte förklaras med en organsik/kroppslig sjukdom.

 

Både psykoforma och somatoforma symptom kan vara negativa eller positiva.

 

Negativa dissociativa symptom kan innefatta förlust eller hämning av funktioner eller förmågor, t ex amnesi.

 

Positiva dissociativa symptom kan innefatta inträngningsfenomen, t ex flashbacks (återupplevandet av trauma).

 

Copyright 2013-2017 traumaDIDit

 

Publicerad: 2015-08-08

Reviderad: juni 2017

 

kontakt@traumadidit.se