D I D

Dissociativ Identitetsstörning - DID


f.d. Multipel Personlighet eller

Multipel personlighetsklyvning


Kortfattad historik

Det man förmodar är den första fallbeskrivningen av en människa som haft dissociativ problematik återfinns 1646, i ett verk skrivet av Philipius Aurelius Theophrastus Paracelsus som berättar om en kvinna och "hennes andra jag".


Utforskandet av det så kallade fenomenet "multipel personlighet" fortsatte sedan på 1800-talet. Detta till trots har diagnosen alltid möts av skeptisism, misstro och oförståelse. På grund av att symptomen är mångfacetterade och flera andra diagnostiska symptom förekommer uppstår det ofta feldiagnosticeringar och det kan fortfarande ta upp till tio år, av flera skäl, innan en person med DID får rätt diagnos och med det rätt behandling.


För över hundra år sedan upptäckte pionjärerna inom psykiatrisk medicin denna diagnos (igen) men då förklarades de dramatiska symptomen som hysteriska fenomen. På 1900-talets början kom dock dessa pionjärer i skymundan och deras forskningsresultat föll i skugga av den då framträdande mannen inom psykiatri, Sigmund Freud (1856-1939). Freuds psykoanalytiska modell kom att dominera fältet under många decennier och bortträngning av trauma via dissociation ersattes av Freuds psykoanalytiska modell och teorier.


På 1970- och 1980-talen kom så nya vetenskapliga intressen för denna diagnos då mer objektiva och sofistikerade metoder av fallstudier, gjorde det möjligt att utforska symptombilden på nya sätt. Vad som också öppnade upp för denna diagnos igen var de erfarenheter och studier som gjorts vid den tiden vad gäller konsekvenser av traumatisering, då först i form av soldater som återvänt från krig och visade symptom som kom att fastställa en annan diagnos; PTSD (Post Traumatic Stress Disorder).


Medvetenhet och acceptans av förekomsten av övergrepp på barn och dess konsekvenser, posttraumatisk stress och annan underliggande psykosocial påfrestande stress öppnade då också upp fältet för de andra dissociativa diagnoserna, vilket har gett mer validitet för förekomsten av dessa diagnoser.   


PRESENTATION - DID


Tecken på DID behöver inte vara så synliga som man kan tro och kanske är dem bara tydliga för någon som känner personen väl. Även inom de olika identiteterna kan skillnaderna vara mycket subtila mellan alter, speciellt mellan de olika vuxna identiteterna.

 

Yttre dramatiska skillnader i alter är inte kärnan av DID hävdar Richard P. Kluft M.D. en av specialisterna på DID. Om alter påverkar varandra genom inre dialog syns kanske inga yttre tecken. Om det upplevs som inre hot kan det likna psykotiska tillstånd. Om alter tar över helt, växlar mellan varandra, då ser man de klassiska symptomen av DID.


Richard P. Kluft, M.D. har genom erfarenhet och forskning funnit att cirka 20% av DID patienter lever i en öppen och offentlig form av DID i sitt vuxna liv. Av dessa är det cirka 6% som har en öppen pågående presentation för att dra uppmärksamhet till sig. De resterande 14% är uppenbara DID patienter som inte vill dra uppmärksamhet till sig och försöker hålla sin sjukdom hemlig.

40% visar tecken som kan få en skicklig behandlare att se diagnosen och resterande 40% håller sig väl dolda och gömda.


Den statistik som Richard P. Kluft, M.D. tagit fram hjälper oss att förstå att det är mycket svårt att diagnosticera DID då man förmodar och utgår ifrån att växlingarna alltid är tydliga och dramatiska så att det är synligt för alla och envar. Så behöver det inte vara då mycket kan pågå i det fördolda i och med identiteters behov att hemlighålla sin existens.


Det har visat sig att endast 5% av DID patienter börjar i en terapiprocess medvetna om diagnosen. Det allra vanligaste är att patienter inte är medvetna om sin egen problematik. Vad de är medvetna om är att något känns fel eller att de känner sig galna utan att veta varför. De kanske söker terapi för att andra i omgivningen talat om för dem om deras bisarra beteenden.



INRE VÄRLD - DID


"Dissociativa barriärer". Vidden och styrka av de dissociativa barriärerna som utmärker varje identitet varierar stort. Det kan finnas identiteter som har ett kontinuerligt minne i tiden, identiteter med en kontinuerlig medvetenhet, men många identiteter har minnesbarriärer för alla andra eller de flesta andra identiteter som de delar kropp med. Behandlare kan finna alla grader av medvetenhet eller ingen medvetenhet alls hos patienter med DID.


"Co-concusious". Identiteter som är medvetna om andra identiteters tankar, känslor och beteenden kallar man "co-concusious" - "sam-medvetna".

Ofta är dock den primära identiteten aka "Värden" omedveten om andra identiteter samtidigt som mer sekundära identiteter kan vara sammedvetna.


"Co-presence" - "sam-närvarande" alter förekommer när en identitet kan påverka upplevelsen eller beteendet hos en annan identitet.


"Dissociativ void" - "dissociativ tomhet" kan förekomma då kroppen tillfälligt är utan någon närvaro av en identitet. Detta kan uppstå om det finns en inre konflikt mellan alter om att få exekutiv kontroll av kroppen.


"Dissociativ panic" - "dissociativ panik" är ett ovanligare symptom som uppstår då ingen identitet kan förbli exekutiv i kroppen i mer än några minuter. Aka "svängdörrssyndromet". Växlingarna mellan identiteter är då så snabb och medför, för den primära identiteten ett totalt mentalt kaos.


"Dissociativ amnesi" - "Tappad tid" - En identitet som har minnesbarriärer gentemot andra identiteter som har kontroll av kroppen upplever minnesluckor eller beskriver det ofta som "tappad tid" eller blackouts. Detta är ett av de vanligaste symptomen hos Multipla och orsakar extrem förvirring och desorientering. Multipla kan "vakna upp", "bli aktiva" - plötsligt - på okända platser utan att veta var de är, hur de kom dit eller varför de är där.






Dissociativ Identitetsstörning







DID är en traumabaserad diagnos och den allvarligaste och mest extrema av de dissociativa diagnoserna. DID utvecklas under barndomen och oftast under de första levnadsåren. Den typ av dissociation som fragmenterar självet förekommer endast under barndomen.


Genom en dissociationsprocess under barndomen avskiljs trauman helt från medvetenheten och psyket fragmenteras i självet. Psyket skapar separata medvetanden som över tid utvecklas till de alternativa identiteter man finner hos personer med DID. Dissociationen finns inbyggd i själva överlevnadsstrategin.


Då traumatisering och övergrepp oftast pågår under många år skapas fler och fler alternativa identiteter som var och en för sig härbärgerar olika traumatiska händelser. Var och en av dessa alternativa identiteter reagerar och tar in information om de traumatiska händelserna på olika vis. Det skapas också identiteter som förblir "otraumatiserade" och har som uppgift att fungera i vardagen "som om ingenting hänt".


Då de naturliga reaktionerna på fly och fäkta är omintetgjorda i dessa fall, så försvinner barnet i huvudet, inåt i medvetandet och psyket klyvs till separata medvetanden. Denna överlevnadsmekanism gör det möjligt för barnet att inte förintas under outhärdlig påfrestning, begå självmord eller bli psykotisk.







Multipel personlighetsklyvning



Med denna hemsida vill jag sprida kunskap, information och erfarenhet om Dissociativ Identitetsstörning, DID

DID

 en kontroversiell och ifrågasatt diagnos!


Den främsta forskningen fram till sent 1970-tal kommer från USA. Där upptäcktes då cirka 400 fall om året.


1976 kom filmen "Sybil", som är baserad på en sann historia, om en kvinna med multipel personlighet.


Under 1980-talet märktes ett stort uppsving av diagnosticeringen av MPD/DID, och antalet steg med tusentals procent. Speciella kliniker byggdes i USA för att behandla alla dessa människor. 20 år senare hade de flesta av dessa kliniker stängt då det visade sig att en stor del av dessa var feldiagnosticerade. Efter det återgick upptäckte av MPD/DID tillbaka till cirka 400 fall per år.


Detta har med stor sannolikhet bidragit till att diagnosen, än idag, är misstrodd och missförstådd. DID är fortfarande en ifrågasatt och kontroversiell diagnos.


LIVET - DID


Trots den extremt svåra tillvaro en person med DID har att fungera i så är många högpresterande och förvånadsvärt (till synes) välfungerande. En del av det kan hänföras till att de åtskilda identiteterna oftast bara har en funktion eller en förmåga att hantera och i och med det får de något av en spetskompetens på sina specifika områden.


Tillvaron är oberäknelig och oförutsägbar då växlingar oftast sker spontant och ofrivilligt vilket medför att ingen vet när eller hur länge de har exekutiv kontroll av kroppen.


På grund av minnesluckor som uppstår då identiteter "tappar tid" utvecklar vissa identiteter ett nära nog "perfekt" minne och kan ofta återge samtal och fakta ordagrant. En del identiteter kan också utveckla ett fotografiskt minne.


Den primära personen - "Värden" utmanar ofta sig själv och sina rädslor varje gång de lämnar hemmet. Ofta förekommer det fler "triggers" utanför hemmet än inom, som ger signal till "växling".


En specifik identitet har till exempel ansvar för att hålla koll på den fysiska tiden - klockan - och almanackan och se till att kroppen infinner sig på rätt plats vid rätt tid utan att för den skull vara den identitet som dyker upp där.


Det finns också identiteter som bara har uppgifter gentemot den inre världen likväl som det finns identiteter som bara interagerar med människor i den yttre världen.


Hos personer med DID finner man ofta identiteter som har exceptionella förmågor och även paranormala gåvor. Vid mätningar har man också funnit att personer med DID ofta har en hög IQ.


 

MENY


INNEHÅLL


HEM

Allmänt

Forskning

OM

Hemligheten

Förutsättningar för DID

Traumatisering

DISSOCIATION

Vardaglig, traumatisk, extrem traumatisk

Dissociativa symptom

DISSOCIATIVA DIAGNOSER

DID

Dissociativ amnesi

Dissociativ Fugue

Depersonalisations-syndrom

DDNOS

D I D

Kortfattad historik

Kontroversiell diagnos

MPD blir DID

Presentation - DID

Inre värld - DID

Livet - DID

Hur DID utvecklas

D I D - DIAGNOS

Generellt

Egenskaper & uppkomst

Ifrågasatt diagnos

DIAGNOSTICERING

- Tecken

- Symptom

- Svårigheter

Struktur före 3 år

Struktur ca 3-7 år

D I D - STRUKTUR

Svårighetsgrad

Grundläggande strukturer

Struktur i systemet

Funktion i systemet

Förmåga i systemet

Vanligt förekommande Identiteter/Alter

Identiteter/Alter - funktion & förmåga

D I D - BEHANDLING

Behandlingssteg

Förhållningssätt

Kartläggning

Integration

Nyorientering

Prognos

REF (Referenser)

Litteratur

Länkar

Copyright 2013-2021 traumaDIDit


Publicerad: 2015-08-08

Reviderad: januari 2021


kontakt@traumadidit.se