Om

HEMLIGHETEN



Dissociativ Identitetsstörning, DID, är grundad i hemlighet, under barndomen, genom de långvariga, allvarliga och inte sällan livshotande trauman som utståtts. Denna hemlighet, som hela överlevnadsstrategin är grundad i, måste bevaras, nästan till vilket pris som helst. Att diskutera övergrepp och trauman kan då bli som ett nytt övergrepp i sig själv på grund av de självskyddande löften offren gett till sig själva i förhållande till förgriparen/arna


Oftast är personen omedveten om de andra alternativa identiteter/personer som finns inom strukturen och grundtilliten är så skadad att även om det finns delar av självet som är medvetna om störningen, är de ovilliga att avslöja sina hemligheter.


Även i de fall då den primära personen känner till att det finns alternativa identiteter/personer, kan det finnas en motvilja att berätta detta, speciellt i början av en terapiprocess, för att skydda kärnan, och på grund av att det är en struktur formad i hemlighet.


Sekretessen. förnekelsen och undertryckandet av de så karaktäristiska symptomen hos individer med DID gör det ytterst svårt att få en korrekt livshistoria, både historiskt och nutida. I de flesta fall är individen, tillsammans med sitt inre system av alternativa identiteter mycket noga med att hålla sjukdomen och dess symptom hemliga.


Sekretessen kan hänföras till skam för övergrepp, förlägenhet om dysfunktionella beteenden och att det hemlighetsfulla förhållningssättet förstärktes i den dysfunktionella ursprungsfamiljen. Detta blir mer starkt om övergreppen varit långvariga (över tid) och förenats med hot/dödshot om hemligheterna skulle avslöjas.


Hemlighetshållandet och undvikandebeteendet kan också i hög grad bero på oviljan att avslöja smärtsamma minnen av traumatiska händelser och övergrepp och en ovilja att återuppleva dem i terapin.


Skam över "förlorad tid" (minnesluckor) kan leda till att individen hittar på en levnadshistoria för att inte verka galen. De kan också "få minnen" av andra identiteter i systemet utan att inse att det är detta som hänt.




Förutsättningar för att utveckla DID


En genetisk medfödd förmåga till dissociation.


En medfödd förmåga att frånkoppla minne, varseblivning och identitet från medvetandet.


Extrem, upprepande och långvarig traumatisering under barndomen.


Barnet saknar vuxenstöd och umgänge som ger möjlighet till återhämtning efter traumatiska upplevelser.


Övergreppen är oförutsägbara. Samma beteende uppmuntras ena gången och leder till bestraffning andra gången.

... att vara MULTIPEL ...

är att inte ha en kontinuerlig tidsuppfattning


är att inte ha ett kontinuerligt händelseförlopp i vardagen

är att inte alltid förstå orsak och verkan

T R A U M A och T R A U M A T I S E R I N G

TRAUMA


TRAUMA


Ordet trauma kommer ifrån grekiskan och betyder "sår" eller "skada" på människans kropp eller själ.


En händelse är i sig inte traumatisk men upplevelsen och tolkningen av densamma definierar den som sådan.


Ju mer rädd, hjälplös, överväldigad och maktlös en människa känner sig, ju högre är risken att bli traumatiserad.


FYSISKT TRAUMA

Kroppslig skada eller påfrestning som orsakats av yttre våld.


PSYKISKT TRAUMA

Psykiskt och känslomässigt trauma orsakas av stressfyllda, överväldigande eller livshotande händelser. Individen förlorar ofta känslan av trygghet, känner sig hjälplös och maktlös inför händelsen och sårbar i en värld som kan komma att kännas farlig.


Risken att uppleva traumatisering ökar om:

Händelsen sker oväntat

Känsla av maktlöshet att kunna förhindra den

Händelsen upprepas över tid och blir långvarig

Om någon medvetet är elak eller grym


TRAUMATISK HÄNDELSE

En traumatisk händelse kännetecknas av att en individ försätts i en eller flera situationer som är överväldigande och upplevs som omöjliga att påverka samt utgör en stor psykisk påfrestning för individen.


En traumatisk händelse kan vara en enstaka dramatisk händelse såsom stora olyckor och katastrofer, men det kan också vara en del av ett återupprepat mönster av traumatiska situationer som till exempel övergrepp och misshandel.


Traumatisering under barndomen ger ofta allvarliga och långvariga konsekvenser.


Tramatiserade barn upplever ofta världen som en farlig plats. Obearbetad tas denna rädsla och hjälplöshet ofta med till vuxen ålder.


Traumatisering under barndomen är händelser som stör ett barns känsla av trygghet, till exempel:


En otrygg miljö

Försummelse

Separation från förälder/rvårdgivare

Allvarlig sjukdom

Fysiska, psykiska,verbala övergrepp

Misshandel i hemmet

Mobbing








Dissociativ Identitetsstörning

DID


Dissociativ Identetsstörning, DID, är en traumabaserad diagnos och är den allvarligaste och mest extrema av de dissociativa diagnoserna.


Då man utvecklar DID sker traumatiseringen under barndomen, oftast med start under de första levnadsåren.


Genom en dissociatonsprocess, under barndomen, avskiljs trauman helt från medvetenheten och psyket fragmenteras i självet. Psyket skapar separata medvetanden som över tid utvecklas till de alternativa identiteter man finner hos personer med DID.


Då traumatisering och övergrepp oftast pågår under många år skapas fler och fler alternativa identiteter som var och en för sig härbärgerar olika traumatiska händelser. Var och en av dessa alternativa identiteter reagerar och tar in information om de traumatiska händelsern på olika vis.


Då de naturliga reaktionerna på fly eller fäkta är omintetgjorda i dessa fall så försvinner barnet inåt i medvetandet och psyket klyvs till separata medvetanden. Denna överlevnadsmekanism gör det möjligt för barnet att inte förintas under påfrestningen, begå självmord eller bli psykotisk.

EXTREM TRAUMATISERING


Extrem traumatisering under barndomen uppstår vid allvarliga, upprepade, långvariga och ofta livshotande händelser.


EXTREM TRAUAMTISERING är t.ex.

Barn som utsätts för upprepade fysiska, psykiska,  och sexuella övergrepp som börjar tidigt, oftast under de första levnadsåren.


Barn som utsätts för sexuella övergrepp av vårdgivare/föräldrar.


 

Barn som bevittnar misshandel och/eller självmordsförsök av familjemedlemmar.


Barn som utsätts för fysisk misshandel under tortyrliknande former.


Barn som utsätts för livshotande händelser.


Barn som utsätts för dödshot.


Barn som utsätts för grov försummelse och daglig omvårdnad av vårdgivare/föräldrar



Copyright 2013-2021 traumaDIDit


Publicerad: 2015-08-08

Reviderad: januari 2021


kontakt@traumadidit.se